ntboden.blogg.se

Varför använda lärplatta?

                                              

 

Forskning

Puenteduras trappa

Den amerikanske skolforskaren Ruben R Puentedura har forskat kring datorer och barn. I början av hans forskning fick alla elever i delstaten Main i USA en egen dator. Hans forskning visade att barnen lär sig "djupare" med en dator. Han skapade något som han kallade SAMR modellen. Substition, Augumentation, Modification och Redifination är ett verktyg för lärare som skapar uppgifter med rätt syfte och där barnen inte lär sig snabbare utan i stället får en djupare kunskap om ämnet.

Elisabet Rudhe (Lärarnas tidning 2011/nr 13) ser även hon att denna trend kommer från USA där forskning visat att datorer långsiktigt har påverkat elevers resultat positivt.

Förmåga att utveckla och söka ny kunskap

Trageton (2005) menar att barns ännu ej utvecklade finmotorik hämmar dem att skriva vad de vill.  Enligt Trageton (2005, s.40) blir barn som skriver sig till läsning producenter av sina egna tankar och bilder utifrån sina egna erfarenheter i en social kontext.

I Lpfö98/10, s.8 står att förmågan att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001, s.115) ser att ambitioner med IKT finns men att de inte alltid följs i praktiken. De menar att pedagogers kunskaps- och inlärningssyn påverkar sättet på hur IKT kan användas.

Blir det aktiviteter i lösryckta sammanhang ges inte barnen möjligheter till meningsskapande och helhetsupplevelser.

Digital pedagogik

 Enligt Hvit (specialpedagogisk tidskrift 2010/2, s.24) måste förhållandet synliggöras mellan vuxnas ideer om digitala medier och barns naturliga hållning till dem, eftersom barnen möter digitala medier från den dagen de föds. Hvit ser att många svenska barn redan har en erfarenhetsryggsäck med sig till förskolan, som har betydelse för deras möte med interaktiva medier.

Lekskriva, lekläsa och rita i meningsfulla lekar

Hagtvet och Pálsdóttir (1993, s.214-215) ser att lek med skrift i förskolan förr har varit barnens lek, eftersom skriften tillhörde skolan. Då de ser att lekläsning och lekskrivning går hand i hand vill de att barnen ska få möjlighet att upptäcka och utforska läsning och skrivning i meningsfulla lekar. De menar att om barnen får skriva om sina intressen möter de skriftspråket på egna villkor. skriftspråksstimuleringen ska vara integrerad i den kreativa leken och i de vardagliga rutinerna (a.a. 1993, s.260).Enligt Trageton (2005, s.140) skriver sig 3-7 åringar till läsning när de tecknar och lekskriver Om de dessutom har tillgång till skrivredskap stimuleras de på grundval av den egna fantasin (a.a. 2005, s.166)

Nu i datoråldern vill Trageton (2005, s.173) vända på våra tankegångar genom att ha barnens texter i centrum och läroböcker som ett komplement för att kunna tillgodose enskilda barns behov och intressen. Han menar att om barnen först får leka med tangenterna och producera bokstavsräckor, kan de senare med pedagogens hjälp skriva meningar och tillverka egna läseböcker

Pedagogerna kan uppleva att lärplattan underlättar jobbet.

• Verktyg för lärande
• Ett lyft för verksamheten
• Samarbete & Värdegrund
• Syfte & Resultat
• Dokumentationsverktyg